tacksamhet över tusen

jag är så glad att jag har min faster ulla, utan henne att jag nog inte kunnat somna inatt.
frågan är om jag kan det ändå.
går nog inte.
men det hjälpe något otroligt.
tack för att du finns, du är bäst.
hoppas allt går bra med operationerna. jag börjar nästan gråta varje gång jag tänker på det, snyftningarna smyger alltid fram.
kram.

Det bara hände:

Plötsligt ville jag att det skulle vara som föut, kännas hemma fast på det där andra sättet.
Så gjorde jag det. Bara hände. Även om det igentligen inte var meningen.
Back in track, eller vad säger man?

RSS 2.0